Högsäsong för magisk mareld

Mareld som lyser upp en strandkant.

Mörka kvällar i augusti kan den som har tur få syn på mareld.

Att uppleva mareld är både vackert och fascinerande. Nu är chanserna att få se de lysande planktonen extra goda.

 

Att en sensommarkväll ta sig till havet och sakta dra handen genom vattnet kan vara en magisk upplevelse. Har du tur och förutsättningarna är de rätta så kan det nämligen börja lysa och glittra i det mörka vattnet när du rör vid det.

 

Trots att marelden kan kännas som magi så finns det en både kul och spännande förklaring till glittret.

 

Mareld orsakas av plankton. Vid Sveriges västkust, där mareld är vanligast, är det oftast planktonet Noctiluca scintillans som orsakar ljusblixtarna. 

 

När plankton samlas i stora grupper och flyter upp till ytan ser det på dagen ut som en brunröd sörja i vattnet. Återvänder du när det blivit mörkt så kan du med stor sannolikhet bevittna mareld.

 

Anledningen till att planktonen börjar lysa när du rör vid dem är troligtvis för att de försöker undvika att bli uppätna.

 

Mareldsplanktonet Noctiluca scintillans är cirka en halv millimeter i diameter. Detta encelliga plankton lever av att själv äta andra organismer.

 

Arten är inte giftig men om det finns stora mängder mareldsplankton i vattnet kan de orsaka syrebrist som blir skadlig för fiskarna. 

 

Även vid Sveriges östkust finns det chans att se mareld. Men där är det istället planktonen Alexandrium ostenfeldii och Ceratium furca som orsakar ljusfenomenet.

 

Text: Anna Hultberg

 

Veckans fördjupning: Mareld

 

 

Plankton

Att vara plankton är ett levnadssätt. Plankton är ett samlingsnamn på växter och djur som huvudsakligen driver med havets strömmar. 

Plankton delas in i grupperna djurplankton och växtplankton.

 

Foto på plankton genom ett microskop.
Foto: Chris Moody

 

 

Växtplankton

Växtplankton är grunden för allt liv i havet och producerar stora mängder syre. Precis som landväxter behöver växtplankton solljus för att växa.

Växtplankton är så små att de inte syns utan mikroskop. Men även om växtplankton är små så kan storleken bland de olika sorterna variera mellan några få tusendels millimeter till en halv millimeter. Storleksskillnaden kan jämföras med skillnaden mellan gräs och träd på land. 

Växtplankton förökar sig genom delning och det går mycket fort när förhållandena är de rätta. När det uppstår stora mängder växtplankton i havet brukar man säga att det är algblomning.

 

Algblomning i ett vattendrag. I vattnet syns en grön sörja.
Så här kan algblomning se ut. Ibland kan algblomningen orsaka att gifter kommer ut i havet och då ska man undvika att bada i vattnet. Foto: Ronja Addams

 

 

Djurplankton

De flesta djurplankton är mycket små. En del djur är plankton i hela sitt liv, men många är det bara i sin ungdom. 

En del stora djur, som maneter och pungräkan, räknas också som djurplankton. 

Många av arterna är viktig föda för till exempel fisk. Många jättelika valarna äter en kombination av djurplankton och växtplankton.

Djurplanktonen själva äter växtplankton.

En stor valstjärt som piskar vattenytan.
Trots att bardvalarna ofta är gigantiska så äter många av dem plankton.

 

 

Bioluminiscens

Synligt ljus som sänds ut av levande varelser kallas bioluminiscens.

Trots att vi sällan ser bioluminiscerande djur är de vanligt förekommande, särskilt i öppet hav. Nya beräkningar indikerar att det kan finnas mer än en triljon självlysande fiskar i våra hav.

Biologiskt ljus har många användningsområden, till exempel som ficklampa, kamouflage, och kommunikationssätt. 

Hur djuren skapar ljuset skiljer sig åt. Ibland använder sig djuren av det direkta solljuset för att få den energi som krävs för att själva producera ljus. I andra fall handlar det om en kemisk reaktion som sker inuti speciella ljusorgan.

Andra exempel på djur som använder sig av bioluminiscens är vissa bläckfiskar, eldflugor och lysmasken (som i själva verket är en skalbagge!).

Maneter som flyter i havet.
Även vissa typer av maneter lyser upp de mörka haven.

 

 

Källor:

SMHI.se

Länsstyrelsen i västra götaland

Havet.nu

Forskning och framsteg – en lysande lösning

Mareld kallas ett ljus
som lyser under vattenytan.
Ljuset kommer från lysande plankton
som lever i vattnet.

 

Mareld kan se väldigt vackert ut.
Just nu är det goda chanser
att få se mareld.

 

Det finns några olika arter plankton
som kan skapa mareld.
En vanlig plankton-art som finns på västkusten
heter Noctiluca scintillans. 

 

På östkusten finns det ett annat plankton
som kan skapa mareld.
Där är det istället planktonen
Alexandrium ostenfeldii och Ceratium furca som gör det.

 

 

Veckans fördjupning: Mareld

 

 

Plankton

Plankton är växter och djur
som flyter med i havets strömar.
Det finns alltså både djurplankton och växtplankton.

Foto på plankton genom ett microskop.
Foto: Chris Moody

 

 

Växtplankton

Växtplankton är väldigt små.
De går inte att se utan ett mikroskop.
Växtplankton skapar väldigt mycket syre.
Och precis som växter på land
behöver de solljus för att växa.

Växtplankton blir fler genom att kopiera sig själva.
Sen när de har kopierat sig, delar planktonet på sig.
Då finns det två plankton istället för ett.

 

Algblomning i ett vattendrag. I vattnet syns en grön sörja.
Så här kan algblomning se ut. Ibland kan algblomningen orsaka att gifter kommer ut i havet och då ska man undvika att bada i vattnet. Foto: Ronja Addams

 

 

Djurplankton

De flesta djurplankton är mycket små.
En del djur är plankton i hela sitt liv,
men många är det bara i sin ungdom.

En del stora djur, som maneter och pungräkan
räknas också som djurplankton.

Många av arterna är viktig mat
för till exempel fisk.
Många stora valar äter  både djurplankton och växtplankton.

Djurplanktonen själva äter växtplankton.

En stor valstjärt som piskar vattenytan.
Trots att bardvalarna ofta är gigantiska så äter många av dem plankton.

 

 

Bioluminiscens

Synligt ljus som sänds ut av levande varelser
kallas bioluminiscens.

Det är inte ofta vi ser självlysande djur.
Men de är faktiskt vanligare än vad man kan tro.
När forskare har försökt räkan dem
har de kommit fram till att det kan finnas
mer än en triljon självlysande fiskar i haven.

Varför levande varelser kan lysa
har olika anledningar.
En vanlig anledning är att
de gör det för att skrämma iväg rovdjur.

Maneter som flyter i havet.
Även vissa typer av maneter lyser upp de mörka haven.