Snart är höstdagjämningen här

Foto: Arkiv

I år inträffar höstdagjämningen hos oss på norra delen av jordklotet den 22 september kl 13.31.

 

Höstdagjämningen inträffar när solens centrum passerar den så kallade himmelsekvatorn (gränsen mellan norra och södra himmelsfären) på väg söderut och omvänt vårdagjämningen då solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg norrut.

 

Detta innebär att dagen och natten kring denna tidpunkt är ungefär lika långa.

 

Efter höstjämningen blir dagen kortare på norra halvklotet än på södra halvklotet, och tvärtom vid vårdagjämningen då dagen blir längre efter denna tidpunkt.

På grund av skottårscykeln samt det faktum att vi har olika tidszoner på jordklotet varierar tidpunkten lite grann för höstjämningen.

 

I Sverige inträffar höstdagjämningen den 22 september under skottår och det därefter följande året. Under det tredje och fjärde året efter skottår infaller höstdagjämningen den 23 september.

 

Dagarna omkring höstdagjämningen går solen upp rakt i öster och omkring tolv timmar senare går den ner rakt ner i väster.

 

 

Veckans fördjupning: Vinter- och sommarsolståndet

 

Solstånden inträffar två gånger om året då jordaxeln lutar som mest in mot eller bort från solen.

 

Sommarsolståndet markerar årets längsta dag och kortaste natt, och vintersolståndet årets längsta natt och kortaste dag.

 

Vintersolståndet infaller den 21 december under skottår samt även det andra och det tredje året i skottårscykeln. Det fjärde året i skottårscykeln infaller vintersolståndet den 22 december.

 

Vid sommarsolståndet blir det aldrig riktigt mörkt någonstans i Sverige eftersom solen bara är en bit under horisonten. Under natten råder skymning, som övergår direkt i gryning. Från polcirkeln och norrut går solen inte alls ner, till exempel i Kiruna.

 

Vid vintersolståndet går solen överhuvud taget inte upp norr om polcirkeln, även om det blir något ljusare på dagen.

 

Foto: Arkiv

 

 

Solförmörkelse

 

En solförmörkelse uppstår när månen placerar sig precis mellan jorden och solen. När en förmörkelse är total täcker månen hela solskivan, så att solens skyms helt och hållet.

 

Att lilla månen kan täcka stora solen kan tyckas märkligt. Det beror på att solens diameter är 400 gånger större än månen, men avståndet är också 400 gånger större.

 

Så sett från jorden har månen och solen ungefär samma storlek. Hade månen varit mindre skulle en total solförmörkelse aldrig kunna uppstå.

 

Månen snurrar ju ett varv runt jorden varje månad. När en solförmörkelse inte äger rum varje månad beror det på att månens bana runt jorden lutar en smula i förhållande till jordens omloppsbana runt solen.

 

Därför är det bara ibland som en solförmörkelse uppstår.

 

 

Foto: Arkiv

 

 

Tidvatten

 

Tidvatten uppstår på grund av solens men framförallt månens dragningskraft på jorden.

 

Vid så kallad flod stiger vattenytan tills högvatten uppnås. Därefter följer så kallad ebb då vattnet drar sig tillbaka till den lägsta nivån, som är lågvatten.

 

Skillnader i den kombinerade effekten av månens och jordens gravitationskrafter över havsytan är det som ger upphov till tidvatten. Det är alltså inte kraftens storlek i sig som ger upphov till krafterna, utan dess variationer över jorden och havets yta.

 

Solens gravitationskraft som verkar på jorden är många gånger större än den från månen. Men då avståndet till solen är så långt så blir skillnaderna i krafter på olika platser på jorden mycket mindre. Solens påverkan på tidvattnet blir därför bara knappt hälften så stor som månens.

 

Höjden på tidvattnet runt Sverige är liten, några decimeter längs Västkusten och enbart ett fåtal centimeter i Östersjön.

 

Foto: Arkiv

 

Snart är höstdagjämningen här.
Höstdagjämningen är den 22 september.
På höstdagjämningen är natt och dag
exakt lika långa.

 

På hösten sker höstdagjämningen.
Och efter det blir nätterna längre
och dagarna kortare.

 

På våren sker vårdagjämningen.
Det är samma sak fast tvärt om.
Dagarna blir alltså längre då
och nätterna kortare.

 

Att nätterna blir längre nu på hösten beror på
att solen är närmare det södra halvklotet.
Höstdagjämningen är den dag då solen
är lika nära det södra och det norra halvklotet.

 

 

Veckans fördjupning: Vinter- och sommarsolståndet

På höst- och vårdagjämningarna
lutar jorden inte alls.
Men på vintern och sommarn
lutar jorden mycket mot eller bort från solen.

 

När jorden lutar som mest
kallas det för solstånd.

 

Det finns vintersolstånd och sommarsolstånd.
Vintersolståndet är när norra delen av jorden
lutar bort från solen.
Och sommarsolståndet är när norra delen av jorden
lutar som mest mot solen.

 

 

Foto: Arkiv

 

 

Solförmörkelse

En solförmörkelse är när man inte ser solen
från jorden.
Det beror på att månen har kommit ivägen.
Det kan se ut som att solen slocknar då.

 

Månen är ju mycket mindre än solen.
Därför kan det vara konstigt
att den kan täcka hela solen.
Men det beror på att månen
är mycket närmare jorden än vad solen är.

 

Foto: Arkiv

 

 

Tidvatten

Hav och stora sjöar
är faktiskt olika djupa beroende på vilken tid det är.
Det har att göra med att månen drar vattnet till sig
när den är närmare jorden.

 

Så när månen är nära bli havsytan högre
och när månen är långt bort blir havsytan lägre.
Det kallas tidvatten.

Foto: Arkiv