Tjejer i mellanstadiet tycker bättre om sig själva i dag än på åttiotalet. Tre forskare vid Lunds universitet har tittat på hur grundskoleelevers självbild har förändrats med tiden.
1983 besökte psykologen och forskaren Pirjo Birgerstam skolor i södra Sverige för att undersöka ungas självbild. Barn och unga i mellanstadiet och högstadiet fick svara på frågor i en enkät.
Frågorna utforskade barnens självbild på olika sätt, till exempel hur de ser på sitt utseende, sitt humör och hur de presterar i skolan.
Trettio år senare fick elever på delvis samma skolor svara på samma enkätfrågor.
Forskarna Pirjo Birgerstam, Eva Hoff och Daiva Daukantaité har jämfört resultaten mellan de båda studierna och kommit fram till att tjejer i mellanstadiet har bättre självbild i dag jämfört med 1983. Både tjejer och killar var mer nöjda med sig själva i den andra studien, men tjejerna ännu mer än killarna.
– Man tänker ofta att flickor har en dålig kroppsuppfattning. Så det var väldigt roligt att se att mellanstadieflickor mår rätt bra och att de har en kaxig syn på sina kroppar, säger Eva Hoff, docent i psykologi vid Lunds universitet.
Killar har ungefär samma självbild i högstadiet i båda studierna, men för tjejerna sjunker den positiva självbilden drastiskt i högstadiet, framför allt när det gäller utseende och mående.
Eva Hoff tror att tjejer är mer påverkade än någonsin av kroppsfixering och ideal som är omöjliga att leva upp till.
– I vårt samhälle säger vi att fett är fult. Men när en flicka hamnar i puberteten så växer fettet till. Vi behöver hull om vi ska kunna få barn när vi blir äldre. I dag retuscherar man bort alla kurvor och modellerna blir nästan som avatarer, säger hon.
Hur ska vuxna göra för att vara bra förebilder för barnen?
– Vi behöver visa att vi tycker om våra kroppar. Inte kommentera hur kropparna ser ut utan visa hur glada vi är att vår kropp fungerar. Säg: ”Vilken bra kropp jag har. Jag är pigg och glad och kan springa en lång runda.”
Ett exempel på en sund relation till kroppen tror Eva Hoff finns i idrotten. Men hon skulle önska att det fanns idrottsföreningar där barnen själva fick välja om de ville hålla på med idrott för att tävla eller för att det är roligt och skönt att få använda kroppen.
– Väldigt många flickor slutar med all idrott när de kommer upp i högstadiet. Det är förstås inget fel i elitsatsningar, men det finns nog många som bara vill springa runt med en boll med sina kompisar, det borde erbjudas tävlingsfria alternativ, säger Eva Hoff.
Av: Gustav Sigala Haggren