Veckans fördjupning: Vasaloppet

Vasaloppet fyller 100 år. Det firas bland annat med ett jubileumslopp.


Den 19 mars år 1922 åkte människor Vasaloppet för första gången. Vasaloppet är en tävling där skidåkarna åker längdskidor mellan Sälen och Mora i landskapet Dalarna. När man åker längdskidor tar man i med skidstavarna och skidorna för att åka framåt. Därför behövs det inga backar i längdskidåkning.


Vasaloppets namn kommer från den svenska kungen Gustav Vasa. Det sägs att Gustav Vasa åkte skidor från Sälen till Mora år 1521 när han flydde från danskarna.


Personen som hittade på Vasaloppet hette Anders Pers. I februari år 1922 skrev han en artikel i en tidning om att han tyckte att det borde finnas ett skidlopp till minne av Gustav Vasas flykt i Dalarna. Flera människor tyckte om Anders Pers idé och det första Vasaloppet blev därför av en månad senare.


I dag är Vasaloppet en känd svensk skidtävling och många människor är varje år med. Att loppet nu fyller 100 år blir bland annat firat genom ett jubileumslopp där skidåkarna har på sig samma slags skidkläder som människorna hade på 1920-talet.


Nedan kan du se ett klipp från Vasaloppet år 1922.

Veckans fördjupning: Vasaloppet

Gustav Vasa

Gustav Vasa var kung över Sverige mellan åren 1523 och 1560. Han blev vald till kung den 6 juni år 1523 och det är därför Sveriges nationaldag är den 6 juni varje år.

Gustav Vasa är känd för flera saker. Till exempel var det han som gjorde så att Sverige blev ett protestantiskt land. Innan dess hade människorna i Sverige en annan slags kristen tro. De var nämligen katoliker.


Innan Gustav Vasa blev kung styrde Danmarks kung över Sverige. Men det tyckte inte Gustav Vasa om. Han reste till Dalarna för att få hjälp att göra uppror mot den danske kungen. Men danskarna var efter Gustav Vasa och han behövde därför fly.


Dagens Vasaloppsåkare åker samma väg som Gustav Vasa flydde. Nästan. Många tror att han flydde från Sälen till Mora och det är åt det hållet skidåkarna åker, men egentligen flydde han från Mora till Sälen.

Vasaloppet 1922

Idén till Vasaloppet fick en man vid namn Anders Pers i februari 1922.  Bara en månad senare blev loppet av. Anders Pers var inspirerad av Gustav Vasas flykt från danskarna.


Det första Vasaloppet började klockan 6 på morgonen den 19 mars år 1922. Ungefär 100 människor hade kommit till platsen strax utanför Sälen för att se skidåkarna åka i väg. 119 skidåkare åkte sedan i väg mot Mora.


I staden Mora väntade ungefär 5 000 personer när den första skidåkaren kom i mål efter lite mer än 7,5 timmar. I mål väntade också Therese Eliasson med en krans till vinnaren. Hon var Vasaloppets första kranskulla.

Kranskullor och kransmasar

Kranskullor och kransmasar är tradition under Vasaloppet. Vasaloppet hålls i landskapet Dalarna och där har de orden kulla och mas. En kulla är en tjej från Dalarna och en mas är en kille från Dalarna.


Kranskullor och kransmasar är alltså personer som ger vinnaren en krans som tecken på att den har vunnit Vasaloppet. Kranskullor har varit med i Vasaloppet sedan 1922 men den första kransmasen var med först år 1988. Den första kransmasen var en 11-årig pojke som hette Axel Jungward.

Lösskägg och låtsasmustascher

Under det första Vasaloppet år 1922 åkte bara män, men det fanns inga regler som sa att kvinnor inte fick vara med. Året efter, år 1923 anmälde sig därför en kvinna till Vasaloppet. Hon hette Margit Nordin och jobbade som gymnastiklärare.


Att Margit Nordin åkte Vasaloppet gjorde många människor arga. De tyckte att Vasaloppet bara var för män och 1924 blev det förbjudet för kvinnor att vara med.


Men år 1978 hände något som blev väldigt uppmärksammat. Två kvinnor vid namn Britt Dohsé och Birgitta Westhed åkte Vasaloppet fastän de inte fick. De tyckte att det var fel att bara män fick åka.


Britt Dohsé och Birgitta Westhed använde manliga namn när de anmälde sig till Vasaloppet och under loppet hade de på sig skägg och lösmustascher. Från år1981 får kvinnor vara med i Vasaloppet.