Veckans fördjupning: Östdanmark

Under en utgrävning i Sölvesborg i Blekinge har arkeologer hittat en tusen år gammal vattenkvarn. Kvarnen kan ha tillhört kungen av Danmark som vid den tiden styrde över området.


En skvaltkvarn är en sorts vattenkvarn. Ofta används skvaltkvarnar på platser där det inte finns så mycket vatten, som i bäckar. I kvarnen kunde människor göra mjöl av sin säd.


Den typen av kvarn var väldigt bra och användes under flera hundra år. Därför kan de både vara väldigt gamla och ganska nya.


Nyligen hittade arkeologer en sådan kvarn under marken i Sölvesborg. De var inte säkra på hur gammal den var. Därför har de använt en metod som heter kol-14-metoden för att räkna ut hur gammal kvarnen är.


Det visade sig att kvarnen blev byggd kring år 1070, det vill säga för nästan 1 000 år sedan.


En av arkeologerna som har grävt ut kvarnen heter Carl Persson.

– Det är den äldsta i Skandinavien. Det finns en i Danmark som kanske är från mitten av 1100-talet så den här är ju åtminstone 70 år äldre, säger han till TT.


På den tiden var kvarnen väldigt avancerad och modern. Det var bara väldigt viktiga människor som hade tillgång till sådan teknik.


Därför tror arkeologerna att det kan ha varit kungen av Danmark som lät bygga den.


På den tiden var nämligen inte Blekinge en del av Sverige, utan det låg i östra Danmark. Samma sak gällde Skåne och Halland som ligger bredvid Blekinge. Först på 1600-talet tog svenskarna över de tre landskapen. 

Text av Felicia Green

Veckans fördjupning: Östdanmark

Freden i Roskilde

I dag är Sverige, Danmark och Norge tre olika länder. Men så har det inte alltid varit. Länge styrde Danmark över Norge och under historien har ländernas gränser också ändrats.


Fram till på 1600-talet tillhörde landskapen Skåne, Blekinge och Halland Danmark. Området kallades för Östdanmark.


På den tiden var Sverige och Danmark i krig med varandra. För att det skulle bli fred skrev de båda länderna på ett avtal i februari 1658.


I avtalet stod det bland annat att Skåne, Blekinge och Halland skulle bli svenska. Avtalet kallas för Freden i Roskilde.

Östdanskar blir sydsvenskar

Efter Freden i Roskilde blev östdanskarna plötsligt sydsvenskar. Det gjorde det svårt för många människor.


Östdanskarna hade ett eget språk och en egen kultur, men plötsligt krävde Sverige att de skulle bli svenskar. Många människor var missnöjda och ville hellre tillhöra Danmark igen.


Sverige använde olika metoder för att göra östdanskarna mer svenska. På den tiden var kyrkan väldigt viktig i samhället och de fick i uppgift att börja predika på svenska och lära människorna språket.

Snapphanar

För att göra Östdanmark svenskt gjorde Sverige mer än att bara lära ut svenska. Många människor tvingades bort från sina hem. I stället fick svenskar uppifrån i landet flytta in. Danska böcker blev förbjudna och människorna fick inte längre ha kontakt med Danmark.


Men under 1600-talet fanns det människor som kämpade mot Sverige. Människorna kallades för snapphanar. Snapphanarna kunde vara allt från beväpnade bönder som försvarade sina hem till människor som fick betalt av Danmark för att kriga.

Skåneland

Med tiden försvann motståndet mot Sverige och i dag är Skåne, Blekinge och Halland helt svenska. Det som förr var Östdanmark kan i dag kallas för Skånelandskapen eller Skåneland.


Även om landskapen är svenska finns det spår kvar efter tiden då de tillhörde Danmark.


Särskilt i Skåne finns det många spår efter den danska tiden. Där ser många gamla byggnader ut som de i Danmark från samma tid och många orter och byar har ändelserna -rup och -röd som är vanliga i Danmark.